Så är även detta års midsommarafton över och endast ett minne blott!. Vi tog med våra schweizare till ett traditionellt midsommarfirande. Vi bor ju i den region i Sverige med tätaste midsommarfirande, som folk från när och fjärran vallfärdar till varje midsommarhelg. Därför tänkte vi att vi skulle välja ett litet stillsamt, inte något av de riktigt stora. Det visade sig dock att ganska många fler än oss tänkt samma tanke.

Platsen för firandet vi bevistade är ju fint på det sättet att den är omgiven av vatten, en stor å som snart rinner ut i en ganska stor sjö. Firandet i sig hade väl sin charm. Jag har inget att klaga över de fina kyrkbåtarna (2 st) som levererade kransarna till midsommarstången till tonerna av folkmusik. Jag har egentligen inget emot deras omständliga resande av själva stången, även om det tog ovanligt lång tid så tvivel såddes om de någonsin gjort det förr. Innan stången skulle hissas underhöll en lokal förmåga på gitarr, ok jag kan väl inte ha något emot det heller även om det var lite svårt att inte rynka på näsan när han drog några Ledin-covers.

Nästa år, om vi har besök, blir det dock något av de större ställena; även om det är vidrigt mycket folk där, så är ju framträdanden av lite annan klass. Om vi inte har besök, plockar vi några blommor i trädgården och nöjer oss med att äta lite gott.

Väl hemma igen gjorde vi de sista förberedelserna för midsommarsbuffén; min potatissallad (färskpotatis, fin olivolja, salladslök, oliver och ruccola), västerbottenpaj, sojafärsbullar, sill och lax (till mannen), tofusill, sallader, en vegansk smörgåstårta och kanske något mer. Det var supergott, men efteråt fick jag något typ av anfall (gallanfall eller bara skitont i magen) så jag var tvungen att gå och lägga mig – utan efterrätt – fy fan! Jag åt dock efterrätten till frukost. Jag erkänner: jag har gjort en liten utflykt från den smala vägen men kommer snart att bege mig tillbaka till den (kanske var det Fru Dygd som straffade mig med magsmärtor? Troligtvis!). Jag hade i alla fall inte gått upp något imorse, inte ned heller.

Nu blir det bad; hoppas ni har det fint i sommaren alla mina darlings out there! See you soon!