Tidigt, tidigt for jag iväg med tåget, för precis en vecka sedan, för att flyga till Helsingfors. Jag har försökt hålla mig från flyget de senaste åren, men den här gången kändes det svårt att ta sig till Finland på annat sätt. Färjan ska ju inte heller vara så mycket bättre ur klimathänseende har jag hört. I Helsingfors var det kallt men jag blev ändå varm inombords av att bli påmind om Mumin redan på flygplatsen. Sen blev det två dagars konfererande med kollegor från hela Norden, kul!

Har snökaoset nått er? Till min lilla stad kom det i natt. Jag och mannen hade givetvis inte bytt vinterdäck på bilen; så det blev en osäker färd till vår bilmeck som också byter och förvarar våra däck nu på morgonen. Jag är inte redo för vintern än; det känns inte ok att behöva ta på sig broddarna för att inte slå ihjäl sig under promenaden.

Mitt dietande och tränande går bra; jag börjar känna mig mer och mer färdig med den strikta dieten. Istället har jag övergått till att se det som att jag nu lever de nya vanorna som jag kommer behöva leva med så länge jag lever – om jag inte vill gå upp 15 kilo igen. Och det känns helt ok. Jag har upptäckt att jag kan äta allt, men i små, små mängder och det känns helt ok.

Så vad ska man då hitta på, när man inte längre ska fokusera på att följa ett program? Jag gillar ju verkligen projekt. En av de saker som jag älskar, förutom vandring och löpning, är att läsa böcker. Ett av mina forskningsintressen handlar om det med; om villkoren för unga människor att möta litteraturen i skolan. Det slog mig där på tåget hur länge sedan det är sen jag läste en pappersbok; de senaste tio åren har jag mest lyssnat till böcker. Och jag lyssnar mycket, både till fiktionsberättelser men också till diverse poddar och radioprogram. Det slog mig också att jag saknar att läsa pappersböcker. Det går ju så mycket snabbare än att lyssna. Så här kommer mitt nya projekt: Nu ska jag läsa en pappersbok i veckan och jag startar med When Women were Dragons av Kelly Barnhill, som jag fick av min svärdotter i somras (jag har läst hälften):

Så hädanefter kommer jag nog inte kunna låta bli att rapportera om de böcker jag läser; ni mina kära läsare kommer säkert redan ha läst dem alla, eftersom jag har så måååånga olästa. Nu måste jag sluta, för att jobba, och för att sticka in lite läsning i någon paus. See you soon all my darlings!